Jag är beroende, beroende av andras bekräftelse på att det jag skapar är bra. Varför? Jag önskar att jag kunde sluta bry mig så mycket om vad andra tycker, att jag kunde lita på min egen förmåga att veta när något är bra, och att jag ibland kunde tillåta mig själv att inte alltid sträva efter total perfektion. Den absoluta perfektionen tär på mig.

Idag fick jag ett brev som gav mig den där bekräftelsen igen. På att det jag kreerar kanske kan leda till något stort. Så idag tänker jag stanna kvar i mitt beroende och suga åt mig all bekräftelse som en disksvamp i spilld mjölk. Men i morgon tänker jag ta tag i det igen.